tisdag 8 juli 2008

She says she loves me but...

- Jag litar på RMH...
- Litar du på Adam Tensta?, frågade jag.
- Jag sa att jag litade på RMH...
Detta knappa samtal uppkom efter att jag berättade för en vän att bloggdrottningen Blondinbella ska vara med i "Dopeboy" videon. Vad ska man säga? Hon ska tydligen representera Stureplanskulturen eller nåt liknande som är totalt oförutsägbart...Under samma samtal, frågade denna underbara vän vad jag tyckte om den moderna hiphopen.. Vilken?, frågade jag. I största allmänhet, svarade han.
I största allmänhet tror jag att om jag kunde pin-pointa ett ögonblick när jag skakade på huvudet och såg hiphopens namn dras i smuts, så var det nog när man började kalla Black Eyed Peas (post Fergie) för hiphop. Tänk, efter det kom Pussy Cat Dolls...Senast såg jag en Kat Deluna ft. Busta Rhymes videon och jag hörde mig själv säga Fan vad hon ser ut som Christina Milian. Jag saknar Lauryn Hill (ja, jag vet att hon är en crazy lady, men hon har ändå sig själv kvar). Rihanna i all ära. Jag saknar TLC. Estelle i all ära. Igår såg jag en gammal Destiny's Child video och jag erkänner att jag varit rätt så oblivious to the fact att Beyoncé är en vit tjej med kurvor. Think about it. Efter det kom en Chris Brown-video, varpå min polare sa Shit, det här är typ så vit man kan vara och ändå kalla sig svart. Det tyckte jag var lite hårt..Jag håller inte med om att det är själva hudfärgen som anpassas, det är snarare själva bilden av artisten. Det är Beyoncés blonda hår och Shakiras "nya" sätt att identifiera sig med den amerikanska kulturen och totalt lämna den färgstarka blatte-grejen behind. Gud förbjude att man är som man är.
När Shakira skulle slå stort i USA, fick hon det fina rådet att färga håret blont. Sen gick det som det gick. Jag saknar Angie Stone.
Nog om tjejerna.
Mtv visade en gammal Snoop/Dr Dre-The Chronic-video med hela block party grejen och jag undrar om tjejer har fått kompromissa sitt utseende för att tilltala så många som möjligt (a.k.a. sälja mer) på samma sätt som killar fått ge upp den här "fan vad kul vi har när vi är oss själva och grillar korv med polarna och åker runt i våra bilar och spanar in brudar", och blivit den här stekarkillen som vill hooka med en tjej på klubben men åh nej, hans kläder kan bli skrynkliga och hans nyskurna diamanter kan trilla av.

Jag saknar Coolio. Nästan.
ps. idag fyller FormOne år. Grattis we say. och, det går inte att hata Robert Zillén. läs senaste Rocky-tidningen. Han nämner inga namn, men fetare diss får man leta efter. Det tråkiga är att man kan vara lite borderline knäpp, men de han skriver om är fortfarande sjyssta killar. Still, så jäkla kul skrivet..shit..write, write on!
love.

2 kommentarer:

Robzilla sa...

Självklart ska man inte hata på mig, och tro mig - trots mitt sätt att skriva så gör jag (så ofta jag kan iaf) mitt bästa för att inte hata själv heller. Förresten, så hård är jag väl inte, eller? Vänta då till nästa del i artikelserien, hehe.

Studentradion Urban sa...

jag brukar säga att det är dig och Calle Fleur jag tänker på när jag skriver. Så nej, jag skulle aldrig hata. Men lite hårt var det nog...haha...jag har också sett klippen, men jag tycker nog att det är mest en sån där gosig och oseriös grej...men shhh...säg inte det till någon.